Nyhets & diskussionsforum

Senaste nytt i och om byn som tål att diskuteras

Här kan ni läsa nyheter och diskutera dessa.

Ni får gärna ange en signatur/pseodony'm istället för namn om ni så vill. Ni behöver heller inte uppge er e-postadress om ni inte vill.

Antal inlägg: 60

Ditt namn:

Din e-postadress:

Din hemsida:

Ditt meddelande:

:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove)
:O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)

2018-01-17 16:59:21 - Kardan

Hej Ingemar
"Styrelsen har inte rätt att vägra lämna ut stämmoprotokoll till medlemmarna". Stämmer detta verkligen? I våra stadgar står att stämmoprotokollet finns för påseende hos vår ordförande. Dvs man måste alltså besöka honom för att se detsamma och skriva upp det som bestämts. (Inte lätt om man bor 60 mil bort.) Detta kan inte vara grundtanken hos lagstiftaren om det är en lag?
Mvh
Lars

Svar: Det är fel, stämmoprotokoll måste/ska alltid vid begäran lämnas ut till medlemmarna. Däremot inte styrelseprotokoll då styrelsen kan ha behandlat saker som inte kan delges alla.

2016-07-07 09:37:03 - Ann-Sofie El dana, ann-sofie.eldana@comhem.se, ampi.se

Hej,
Har fått min räkning från vår samfällighetsförening. Där står att jag skall betala för 3 enheter a 700 kr/enhet.
Vad menas med en enhet? Är det vägsträckan jag nyttjar fram till mitt hus?
Vill tillägga att det är ett sommarhus men man gör väl ingen skillnad på det idag.

Svar: Hej! Verkar vara en lite underlig formulering, har aldrig hört enhet i dessa sammanhang. Det man brukar använda sig av är andelar av kostanden (andelstal) Här kan det betyda att ditt andelstal är 3 andelar av totalkostnaden och varje andel kostar 700 kr. Lite knepigt låter det för mig men jag känner ju inte till er förening och vad man beslutat om vid förrättningen då föreningen kom till.

2015-06-30 15:03:25 - Thomas Enström, thomas.enstrom@telia.com

Hej
Vi ingår i en vägsamfällighet som består av en större huvudväg samt ett antal mindre vägar i byn.På årsmötet den 27 april i år togs beslut att gräskanten mot dikena skulle skalas bort för bättre avrinning. Man beslutade också att dika ur befintliga diken och att grusmassor skulle fyllas på där vägen / vägarna var dålig. Arbetet påbörjades den 29 maj och en entreprenör anlitades på inrådan föreningens ordförande. När jag kommer hem den aktuella dagen har entreprenören precis grävt ett dike över hela infarten till våran parkering. På plats är styrelsen som övervakar arbetet. Dikningen fortsätter sedan med att det grävs nya diken utmed en stenmur som hör till våran fastighet. Vilket gjorde att stenar har lossnat ur den. Vi ifrågasatte ingreppet och fick ett hånflin tillbaka. Ordföranden och hans far uppträdde både hotfullt och nonchalant när vi motsatte oss dessa ingrepp. Den 7 juni skickade vi en skrivelse där vi ifrågasatte ingreppen och ville ha en dialog med styrelsen. Vidare krävde vi att marken skulle återställas senast den 26 juni. Ingenting har hänt. Vi har även begärt att få se stadgarna och förrättningen. Inte heller det har vi fått se. Nu har vi kontaktat lantmäteriet och begärt ut alla handlingar. Vad ska vi göra för att gå vidare. Kan de göra så här utan att föra en dialog med oss. Ingenting av det här togs upp på årsmötet då vi var närvarande.

2015-06-30 10:31:49 - Kalle, nolas131@hotmail.com

Hej. Vi har en samfällighet som går efter sjökanten. Det är 7 olika andelsägare. Nu har en privat person köpt en stuga som är belägen på samfälligheten men bonden som arrenderar marken mellan samfällt och väg förbjudit han att köra på den väg som går till stugan över den mark han arrenderar och dessutom sått igen den. Bonden kräver även ersättning för jobbet. Vägen som går över åkern finns inritad på karta. Vad gäller ?

2015-04-26 07:52:53 - Elisabeth, melleville9@gmail.com

Hej
Vi är en vägsamfällighet, för lite över tio år sedan flyttade jag dit permanent och fick då en räkning på dubbla vägavgiften.Då jag ifrågasatt varför har jag fått till svar att jag är skriven där.Har varit i kontakt med Statliga lantmäteriet för någon vecka sedan och stadgarna är inte ändrade, jag ska betala 4,7 andelar av 67. Har alltså betalat dubbel avgift i flera år enbart för att kassören har tyckt så. Är det pengar jag kan ha en chans att få tillbaka tror du?

2015-03-23 11:01:30 - Maria

Hej,
På gatan vi byggde vårt hus på var det tidigare bostadsrätter och därför var gatan en samfällighet av någon anledning. Dessa bostadsrätter såldes dock några år senare men vi är fortrande en vägsamfällighet då kommunen vägrar att ta över driften. Kan de göra så då vi är den enda gatan i tätorten som är vägsamfällighet så det är extremt ologiskt. Alla gator intill tas om hand av kommunen och vi är också skattebetalare på vår gata. Det är dessutom extremt struligt att få alla att betala avgiften in till vägsamfälligheten då ingen fattar varför de måste göra detta och vi har egentligen ingen laglig rätt att gå vidare för att driva in obetalda avgifter.

2014-09-28 20:22:36 - mats larsson, matsmacken@hotmail.com

hur räknar jag ut mina andelar på vägen?jag har ca.200m till stugan.det finns ingen bestämd årsavgift.hur bestämmer styrelsen den?har haft stugorna 2stlite över ett år.dom kommer bara med räkningar för vägen.hur länge gäller ett beslut?efter att en stugägare kört ut sitt timmer då repareras vägen och vi andra ska vara med och betala.är det rätt (eller).i det här fallet så kostade dom på vägen 25000 själv visste jag ingenting om detta.Dom bara delade upp betalningen på stugägarna ca20st.jag fick en räkning på1200 för brobesiktning/vägförbättring.därför undrar jag hur mycket jag ska betala.vägen är ca500m tot

2014-09-14 01:05:09 - Rikard Westling, rikwes@gmail.com

Hej,
Jag bor sedan 2 år i ett villaområde där kommunen i dagsläget sköter om vägen. När vi köpte huset fanns det "rykten" om att kommunen ville att det skulle bildas en samfällighetsförening för vägen men eftersom det inte hade hänt under de 26 åren som gått sen vägen byggdes var det inget vi tänkte på. Nu har kommunen åter satt igång processen med lantmäteriverket. Jag kan tillägga att vägen är i ett bedrövligt skick och har stora brister jämfört med originalbyggplanen. Vad kan man göra i det här fallet? Måste vi starta en samfällighet och ta över vägen? 26 år efter den byggdes?

2014-05-29 19:46:51 - Marben

Hejsan,
Vi bor i ett område med blandar fritidsboende och permanentboende. Vi bor permanent och äger 3 fastigheter och bor på en. Styrelsen har ändrat stadgarna och ändringen berör bara oss som har fler fastigheter. Beslutet rör den årliga avgiften och vi skall betala en avgift per fastighet (3 avgifter) även fast vi bara är en familj. Detta gör att vi troligtvis inte kan bo kvar! Kan vi träda ur föreningen och ändå nyttja vägen? Servitut med förmån finns för oss för vägen. Föreningen är bara en intresseförening och inte en samfällighet. Ordförande hävdar att han kan förbjuda oss att använda vägen till och med att gå på!?
Tacksam för råd om vi skall strida om vårt boende.

2014-05-13 18:30:09 - Kjell

Hej. Undrar hur länge ett beslut varar i en samfällighet. Vi tog ett beslut på årsstämman & det röstades igenom att vi ska ha farthinder & detta sattes ditt. Nu 2 år senare vill visa boende att det ska röstas på nytt, nu att dem ska tas bort. Kan man verkligen göra detta?

Svar: Hej Kjell! Ett stämmobeslut gäller så länge tills ett nytt stämmobeslut ändrar det aktuella beslutet. Finns inga andra tidsbegränsningar.

2014-04-17 00:13:45 - fredrik, fredriik@hotmail.com

Hej, vad krävs för att en samfällighet skall kunna ändra sina stadgar?
Majoritetsbeslut eller måste alla i föreningen vara vänligt inställda till ändringen? Något annat utöver att det skall anmälas till lantmäteriet?`

I detta fall är det en mindre förändring, samfällighetsföreningen skall förslagsvis ej längre vara ansvariga för skötsel av stuprör/stuprännor i ett radhusområde.

Mvh
Fredrik

Svar: Hej Fredrik! Av stadgarna brukar framgå vad som gäller om stadgeändringar. Normalt brukar det krävas två efter vandra kommande stämmor för ändring av stadgarna. Var noga med att ange i kallelsen att det gäller ändring av stadgarna och vad som ska ändras. Länsstyrelsen är den myndighet som godkänner och fastställer. Kolla för säkerhets skull med lantmäteriet (förrättningslantmätare)

2014-04-02 09:26:36 - Ingemar

Rent generellt gäller följande. En styrelse har ingen befogenhet att ändra i uttaxering eller andelstal. En stämma kan inte rösta om ett myndighetsbeslut (förrättningsbeslut) ska gälla eller inte. En styrelse är skyldig att verkställa stämmobeslut men är också skyldig att vägra verkställa stämmobeslut som strider mot stadgar, lagar och författningar. För att gå ifrån fastställda andelstal krävs ett nytt myndighetsbeslut (förrättning). Ett felaktigt stämmobeslut kan överklagas till fastighetsdomstolen inom 4 veckor från beslutsdatum.(stämma) Ett justerat protokoll ska vara klart senast 2 veckor efter stämma och då har man 2 veckor på sig att överklaga. (klandra)

2014-04-02 08:11:58 - Ingemar

Jag hoppas att alla förstår att jag bara kan svara generellt om vad som gäller för samfällighets/vägföreningar. I enskilda fall måste jag sätta mig in i alla saker (båda sidor) och det kan bli väldigt omfattande.
Mvh
Ingemar

2014-03-31 16:32:58 - jonas, jonas.lindgren100@gmail.com

Hej
Min vägförening har beslutat om en minimiavgift på årsavgiften. Det betyder att jag och några grannar inte längre betalar 150:- som vi ska enligt vår andel utan nu istället ska betala 500:-
Var vänder jag min för att överklaga detta. Min vägförening kommer inte att lystna till några argument.

Svar: Hej Jonas! Har svarat dig via mail.

2013-11-01 09:54:04 - tina, tinanordstrom2@hotmail.com

Hej, Bor i ett stugområde som fast boende. Här finns alltså blandat fast o sommarbostäder. Är en ekonomisk förening som alla är med i. I exploateringsavtalet fr 70-talet står att markägaren (som avstyckat sommarstugetomter) skall stå för förrättning, båtplatser mm). Nu har en förrättning varit o Lantmäteri förkastar det gamla exploateringsavtalet anser att det är för gammalt.Förrättningen innebär att samtliga fastigh ska betala ca 30.000 kr för mark,båtplats och förrättningskostnad. Nu till saken är att några fastighetsägare har överklagat LM förrättning ang förrättningen, pris på att köpa in delar av mark runt husen samt pris/Servitut för båtplatser. Markägaren gjorde aldrig båtplatser för samtliga fastigheter endast en båthamn som inte räcker till och dessutom inte går att använda pga sten o vinden driver in där.
Någonstans har jag läst men hittar inte igen det att endast de som överklagar ska betala.Om så att de ska betala vad ska vi andra betala? Förrättningen? Ersättning markägaren? Advokatkostnader mm?
Var kan jag ha läst det?

2013-10-15 22:27:27 - Therese

Hej, undrar om vad en vägförening (samfällighetsförening) har rätt att besluta om? Var hittar jag det? Just denna fråga gäller var, när och hur länge man får parkera sin bil (utanför den egna tomten). Området är ett villaområde.

2013-07-06 18:38:21 - Sylvia, ilpost@passagen.se

Hej!
Vågar mig på att fråga nu.Så jobbigt det är när man inte fattar nånting och är så okunnig och dessutom inte OK. Så jättetacksam om du svarar! Har försökt läsa på flera dagar nu.
1.Måste alla som har gränsande jord till en samfällighetsförening med väg vara med?
Vägen är i uselt skick, asfalterad med hålor och lagningar och kommunen slutar den 1 januari 2014 ta hand om dess skötsel och inga bidrag kan fås då vägen är kortare än 500meter.

Jag har gränsande jord där ( utarrenderad) från två lantbruksfastigheter som är samtaxerade men inga hus. Det finns inget delningstal för någon av dem, men jordbruksfastighet X har från en utredning gjord 1978 -01-09 genom bestämmelserna i 67 paragrafen EVL automatiskt fått del i anläggningen.
Jordbruksfastighet Y har upplåtit utrymme för anläggningen (avstått marken för att dra fram en del av vägen till en bostad som hade annan utfart tidigare).
Både X och Y har varit anslutna till en annan samfällighetsförening ( men den har inte väckts till liv än) där bostad och ekonomibyggnader ligger och legat. ( Kallas det brukningsenhet?)

En annan jordbruksfastighet Z vill utgå ut föreningen ( 26,12 andelstal) - (har styckat av boendet med bostad och ekonomibyggnader som vetter mot allmän väg ) och har sin jord också utarrenderad men med fler meter gränsande till vägen än min. Övriga är permanentboende och fritidsboende. Har varit på ett möte där det sas att jordägare Z ( Var ej närvarande men ingett skrivelse om önskan att utträda ur samfällighetsföreningen. Vet ej vad det stod för anledning. ) inte har möjlighet att begära utträde.
2. Hur förhåller det sig med det? Kan Z istället begära att delningstalet ska va 0? Vilken kan anledningen vara om man får delningstal 0?
2b. Andelstal 26,12 från 1958 eller 1978 är det baserat på gamla taxeringsvärdet?
För att komma till mina åkrar ( odlad mark) behöver man ej köra på samfällighetsföreningens vägavsnitt utan de nås från allmän väg. Samma förhållande för Z.

3. Om mina fastigheter måste va med, kommer de då få två eller ett delningstal, med tanke på att de är samtaxerade?
4. Utgår man från de aktuella åkrarnas ha som vetter mot vägen eller går man på hela jordbruksarealen. Har 14 ha samtaxerat (enligt arrendet bara 12.5ha så då ger jag bort lite tydligen).
5. Kan styrelsen själv bestämma mitt eller mina delningstal eller måste det göras ny förrättning av lantmäteriet? På mötet ( har bara haft ett, föreningen har ju ej varit aktiv sen lång tid tillbaka) bestämdes att två personer skulle ta fram fördelningsnyckel.
De gamla värdena står i procent förmodar jag typ, 26,12 – 3,89 – 5,37 - 9,46 o.s.v.
6. Hur gör man för att räkna om dem till fördelningsnyckel?
7.Det finns ingen utfart från permanentbostad eller fritidsbostad på någon av mina jordbruksfastigheter vid denna väg .

Förstår ju att det är jag som får betala mest om jag måste va med i samfällighetsföreningen, och känns ju lite orättvist då jag eg. ej behöver vägen för att komma till mina åkrar. Mina frågor är inte så logiska kanske, men hoppas de är förståeliga.
Väldigt tacksam om du kan svara på någon fråga!
Mvh
Sylvia

2013-07-04 09:42:53 - Sylvia,, ilpost@passagen.se

Hej!
Blev så glad när jag hittade din sida med kunskap om vägsamfälligheter. Kan inget själv men fått sätta mig in i det viktigaste. Men har en del frågor. Hoppas få återkomma då jag förstått lite bättre hur jag ska formulera mig. Läst igenom lite här när jag först hittade hit, men sen inte vågat mig att skriva.
Mvh
Sylvia:D

2013-06-29 19:43:27 - Bengt Ericsson, Bengt Ericsson

Hej Ingemar, träffade precis ett par vänner som var olyckliga för att ett beslut i deras samfällighet hade överklagats av en medlem. Samfälligheten ansvarar för drift och underhåll av väg till ett sommarstugeområde. Nu har det fattats ett beslut om att bygga ny ställning för brevlådor till områdets fastigheter samt att sätt upp vägbelysning på delar av vägen. Beslutet har fattats i majoritet men en medlem anser att det ligger utanför samfällighetens ansvar och har överklagat till mark- och miljödomstolen. Vad tror du utslaget blir?

Svar: Hej Bengt! Av förrättningsbeslutet och stadgarna framgår vad som ingår samfällighetsföreningens åtagande. Man kan inte besluta om något som ligger utanför åtagandet med mindre än att man har 100% enighet. Felaktiga stämmobeslut ska överklagas till fastighetsdomstolen inom 4 veckor efter beslutsdatum. Det sannolika är att mark- och miljödomstolen bollar tillbaka ärendet till den överklagande då det är fel instans att avgöra sådana här saker. Överklagande tiden kan ha gått ut och då går troligen förslaget igenom.

2013-05-24 11:22:19 - Rolle, roaldnordeman@gmail.com

Hej Ingemar,

en fråga ang. vägsamfällighet. I vår förening har vi två fastigheter med andelstalen 2 resp. 4. Övriga har andelstalet 1.

Våra höjda andelstal fick vi vid förrättningen 1961 då vi var de ända fastigeter med två resp. 4 fritidshus på tomten. Då var det en liten förening med ett 10-tal bebyggda tomter.
Nu - 50 år senare är det ca 60 bebyggda fastigheter med ca 6 permanentboende och ca 10 fastigheter med mer en ett boendehus. Vi är fortfarande de enda som har höjt andelstal. Det är fritt fram för de övriga att bygga mer hus utan att behöva höja andelstalen. De fast boende betalar samma tonkilometer avgift som de fritidsboende. Jag har skrivit motion om detta till årsstämman får två år sedan men inget händer. De fastboende samt övriga med fler än ett hus på sina tomter vill självklart ha det som det är nu då de faktiskt blir subventionerade av att vi betalar högre avgifter till den gemensamma kassan.
Vad ska jag göra? Begära ny förrättning till LM? Men om jag ansöker kan jag riskera att behöva betala hela förrättningskostnaden själv. Eller kan LM anse att det är jag har rätt och bestämma att kostnaden ska delas lika mellan medlemmarna? enaste förrättningen var 2002. En förrättningen var mycket otrevlig och gick till hovrätten. Det har hänt en del sendan 2002. Vägar har byggts till. Medlemmar har blivit permanent boende. M.m, m.m. Svara gärna även till min mail.
Häls.
Rolle

Svar: Hej Rolle! Om det du skriver stämmer så verkar det jättekonstigt. Har ni haft en förrättning 2002 så är den gjord enligt anläggningslagen och andelstalen bör vara fastställda enligt tonkilometermetoden, om inte 100% enighet har rått om annat. Anläggningslagen säger att den fastighet som har största behovet av vägen ska i princip betala mest(största slitaget)ha högsta andelstalet. Man skiljer på andelstal för drift och för utförande. När det gäller nybyggen av vägar brukar alla fastigheter ha samma andelstal. Skickar ett mail med lite mer info under veckan.

2013-03-29 08:38:43 - Ingemar

Nu först förstår jag varför kommunen har skrivit ett 10 års avtal med vägföreningen om att kommunen ska underhålla sina egna vägar. Förrättningen upphävde ju det kommunala huvudmannaskapet från 1979. Det är alltså vägföreningen som är huvudman (juridiskt ansvarig) för alla vägar inom båtnadsområdet. Undantagna är trafikverkets vägar Marknads- och Paksuniemivägen. Avtalet går ut 2015 ett år efter valet 2014 och om inte ett nytt avtal upprättas så blir per automatik vägföreningen som måste ta på sig väghållaransvaret för alla 17 vägarna. Det tog ett tag att begripa varför avtalet skrevs och tyvärr är jag nog hittills den enda som förstått det.:@

2012-12-13 18:00:59 - Arnold Nilsson, arnold.nilsson@hotmail.com, haringen

Hej Ingemar.
Min fråga är kan en kommun ta över en del av en enskild väg från våran vägsam.För att dom behöver en ny väg till kommunens soptipp.Tacksam för din synpunkt Arnold.

Svar: Hej Arnold! Jag har svarat dig via mail.

2012-11-16 16:21:13 - Nils Gustafsson, ostentorp.nils@telia.com

Jag är delägare i en vägsamf.med andelstal 46 delägare Dom har tagit ut medlemsavg.åren 2007-2011 150+150+450+450+1450.Jag tror att det är fel kan jag begära omtaxering för hela samf.Jag har pratat med styrelsen om detta men fick till svar att det är stämmobslut.Vad skall jag göra ?

Svar: Stämman måste följa andelstalen vid uttaxeringen och ska i god tid före stämma presentera en inkomst och utgiftsstat (budget) och en taxeringslängd så att delägarna kan ta ställning i frågan innan stämman hålls. Om man anser att ett stämmobeslut är felaktigt kan man överklaga det till fastighetsdomstolen inom fyra veckor efter stämmobeslutet.

2012-10-23 17:36:52 - Thomas, evato@hotmail.com

Hej!
Jag har en fråga...
Det finns en vägsamhällighetsförening i min hemby.Där min son tagit över föräldrahemmet.För några år sedan när min mor forfarande bodde kvar där så bekostade hon gruslass på byvägen eftersom den var dålig.Hon ville att man skulle ha ett möte men fick inget gehör för det.Och sen tyckte hon att nu har jag bekostat vägen så kan någon annan gör det senare.Nu efter några år så observerar vi att man kör på grus.Och plötsligt ett möte efteråt.Där bestämms hur mycket var och en ska betala.Ingen hänsyn togs till att hon kostat på byvägen tidigare.Får det gå till så här? Jag bestämmer att det ska underhållas och sen det är gjort så sammankallar jag till mötet och talar om vad var och en ska betala.Behöver man inte ha mötet först så alla får yttra sig i frågan.Alla kanske inte har medel att betala hur mycket som helst.Om det nu inte var av akut situation.

Svar: Tyvärr händer det rätt ofta, det du beskriver. Personligen tycker jag det är fult att göra så och är inte säker på att det är juridiskt hållbart. Därför tycker jag att ni ska rådfråga en jurist om detta.

2012-09-23 12:47:06 - Trafikant på enskild väg

Kan en markägare, på en väg med bidrag, strunta i att röja träd, sly och buskar i vägområdet enlgt förrättningsbeslut ?
Vad är att göra ?

Svar: Om markägaren fått bidrag för ändamålet och om det finns ett förrättningsbeslut om detta så är han skyldig att göra det. Lämna in en stämning på markägaren. Jag tycker ni kolla med jurist för att vara säker.

2012-09-23 11:51:01 - EJ väghållare

Vad gör vi medlemmar när styrelsen vägrar lämna ut stämmoprotokollet till medlemmarna i vägsamfälligheten ?.

Svar: Styrelsen har inte rätt att vägra lämna ut stämmoprotokoll till medlemmar. Däremot behöver en styrelse inte lämna ut styrelseprotokoll.

2012-09-01 22:40:32 - Gunnar

Hej, har en fråga ang. kostnad som en samfällighetsförening tar ut. vi har en fastighet som vi betalar full permanent boende avgift för som alla i förening, men vi har även en obebyggd tomt, finns inget vatten eller avlopp, etc. för denna tomt,den kigger i direkt ansl.med fast. som vi bor på så klipper gräs och sköder den obebyggda som det vore en tomt, ser ut som den tillhör boende fastiheten om detta gör någon skillnad, samt inga kostnader för föreningen på denna tomt. den kostnad som vi betalar för på den fastighet vi bor på gäller vatten, sopor, vägunderhåll, inget av detta utnyttjas för denna obebyggda tomten, trots detta har föreningen bestämt att dom tar en symbolisk summa på några tusen per år! vi upplever detta orättvist då vi inte har någon service på denna tomt och som sagt föreningen har ingen kostnad för denna vi betalar full avgift på den fastighet vi bor på. Därför undrar vi om föreningen verkligen har rätt att debitera oss för detta?
läste detta: En samfällighetsförening har endast rätt att ta ut kostnader av medlemmarna (lagen om förvaltning av samfälligheter § 40). I budget (inkomst- och utgiftsstat)

Svar: Hej Gunnar! Ursäkta dröjsmålet. Om ni har en samfällighetsförening som bildats genom lantmäteriförrättning så har alla medlemsfastigheter fått ett andelstal och andelstalen är lika medlemsfastighetens kostnad i föreningen. Numera fastställs andelstalen av behovet att ta sig till sin fastighet och sträckan från allmän väg, det är alltså slitaget man betalar för, stort behov och lång sträcka ger högt andelstal. Enl. det gamla systemet baserades andelstalen på taxeringsvärdet, vilket ansågs var orättvist. Det har alltså inget att göra med om det finns VA, sopor eller annat på en fastighet. Till en fastighet med permanentboende är behovet varje dag och därför får en sådan fastighet det högsta andelstalet. Till obebyggd tomtmark burkar man säga att behovet oftast bara är tillsyn 1-2 gånger per år och sådana fastigheter brukar ha det lägsta andelstalet. En samfällighetsförening måste presentera en budget och en taxeringslängd på årsstämman för att kunna ta betalt för föreningens kostnader, styrelsen har ingen rätt att ta beslut i ekonomiska frågor, det kan bara stämman göra. Tyvärr saknas ofta kunskaperna om vad som gäller och därför blir det ofta fel. Stämmobeslut som man anser är felaktiga kan överklagas till fastighetsdomstolen inom 4 veckor från beslutsdagen. Svaret är att föreningen har rätt att debitera er för den obebyggda tomten, men frågan är hur mycket och vad styrelsen har baserat kostnaden för tomten.

2012-05-11 09:12:20 - Ingemar

Den utredning, om kommunens enskilda vägar, som Kiruna kommun påbörjade 2002 sägs vara klar 2015 då den ska offentliggöras. Nästa val är 2014 och jag har från säkra källor fått veta att utredningen är klar men att man inte kommer att redovisa den före valet. Låt mig gissa varför. Kommunen kommer förmodligen att avsäga sig ansvaret för vägunderhållet i byarna. Bidraget till dom enskilda vägarna kommer att dras in och dom vägar som kommunen idag har väghållaransvar för kommer att överlåtas till byarna. Varför offentliggör man inte den färdiga utredningen annars före valet? :@

2011-09-20 13:51:37 - Eva, nilseva@hotmail.com

Hej
Vi har en vägsamfällighet som har en nygjord förrättning (vann laga kraft i maj 2011). Nu har vi en fastighetsägare som skrivit till styrelsen o vill ha sitt andelstal ändrat från permanent till fritidshus. Vet du om det är reglerat i någon text om föreningen har rätt att debitera fastighetsägaren den kostnad som motvarar vad Lantmäteriet tar ut för att ändra andelstalet (vi har själva rätt att besluta) kostnaden är 1 500 kronor. Det här kan ju annars bli ett bekymmer om fastighetsägarna begär ändring fram o tillbaka och föreningen ska stå för kostnaden o inte fastihetsägarna.

Svar: Hej Eva! Har varit bortrest till i går och har därför inte kunnat svara på din fråga. Vad jag vet så finns det inte reglerat någonstans om aktuell kostnad. En del brukar ta in det i stadgarna för att slippa "tjafs" För mig är det helt naturligt att den ägare som vill ha ändring av andelstalet på sin fastighet också ska stå för kostnaden eftersom den bara berör hans/hennes fastighet. Kolla gärna med lantmäteriet som bör veta vad som är praxis.

2011-06-20 09:16:14 - Billy

Hej Ingemar. Jag är medlem i en samfällighetsförening där det finns både fritids och permanentboende med blandade körsträckor från 200-1 km. Om jag som enskild fastighetsägare överklagar stat och begär omförättning riskerar jag att få betala föreningens rättegångskostnader om jag förlorar dvs att man skulle vid en förättning eller omprövning skulle anse att andelstal 1 är en skälig fördelningsgrund? Påverkar bruk av vägnätet till andra gemensamhets-anläggningar andelstalsberäkningarna tex en familj som åker bil till badplatsen varje dag?   

Svar: Hej Billy! Ursäkta mig att jag dröjt så länge med svar på dina funderingar. Rent principiellt är rättegångar (huvudförhandlingar) skattefinansierade, oavsett vad det handlar om. Det som kostar vid en rättegång är ombud (advokater) och ersättning för förlorad arbetsförtjänst o.dyl. om de som deltar i rättegången begär det. Den förlorande i en tvist betalar i regel alla sådana kostnader, sina egna och motpartens. Omförrättning kan man nog bara begära om föreningen är gammal och andelstalen är felaktiga, ex.v. baserade på taxeringsvärden. Andelstalen fastställs ju i en förrättning som delägarna (medlemmarna) tillsammans med förrättningslantmätaren godkänner och fastställer. När det gäller samfällighetsföreningar så överklagar man ett (felaktigt) stämmobeslut till fastighetsdomstolen vilket kan vara en felaktig utgiftsstat eller taxeringslängd. Ofta kan man i samband med överklagan begära att överklagan behandlas enbart med de dokument som finns i frågan som underlag. Det här innebär att domstolen fattar beslut utan rättegång. Man kan kräva sk. slitage ersättning av icke medlemmar som använder en enskild väg, men jag tror det är svårt om denne använder vägen i väldigt ringa omfattning.

2011-05-16 19:09:44 - Linn, www.vvs.dk

Fina bilder på Nerton Hotell, va ska till Nerton igen i sommar!

2011-05-10 12:59:21 - nykomlingen

hej! Sitter i en vägförening som inte har uppdaterats med de nya stadgarna för andelstal. Vi är 3 fastigheter (fritidsboende) som använder en tiondel av vägen och betalar samma summa som de som använder 100% av densamma. De flesta är fritidsbostäder men någon permanent boende finns. När vi tog upp detta för diskussion på stämman blev det ett jädra hallå och diskussion om den sk solidariteten och grannsämjan. Synd bara att inte solidariteten går åt alla håll...
jag såg att du tidigare skrivit att ett permanent boende har en trafikmängd på 1800ton/år och fritidsb 600? Är det bara ett exempel eller kan man använda sig av de siffrorna? Det har också visat sig att kommunen äger en stor del av marken omkring och även en parkering som leder till ett naturreservat. Om en vägförrättning genomförs tvingar detta även kommunen att bidra till vägunderhållet. Länsstyrelsen har uttryckt vilja att betala en summa pga inång till reservatet via vår väg. Försöer få till en skrivelse till styrelsen för att påvisa en orättvisa och en chans att sänka kostnader för alla genom att få in kommunen att betala sin del. Skulle vara ytterst tacksam för dina kommentarer!

Svar: Hej nykomlingen! Siffrorna för trafikmängder är relevanta och har tagits fram av lantmäteriet. Alla som har behov av att använda vägen ska naturligtvis vara med och betala underhåll för den, det gäller också kommunen och länsstyrelsen. Om ni idag får bidrag från kommunen så kommer det att ersättas med kommunens andel av kostnaden enl. det andelstal kommunen får vid en ev. omförrättning, man kan inte få både och. Obs! det är lite mer komplicerat med andelstalsberäkningen än bara siffrorna för trafikmängden, skicka mig din mailadress så får du lite mer och bättre info.

2011-03-29 09:38:36 - Ingemar

Till jan-ingelindh. En komplettering. När det gäller omröstning på stämma så gäller en delägarfastighet en röst och ingenting annat. I ekonomiska frågor röstar man efter andelstal om någon begär det med begränsningsregeln, ingen får ha mer än 20% av alla avgivna röster.

2011-03-27 11:57:32 - jan-ingelindh, anubism54@msn.com

får 2 från samma hushåll sitta i styrelsen 2 tunga poster gäller en vägförening

Svar: Jag vet inte om det finns något som förbjuder det men man bör nog undvika det p.g.a. att det alltid kan bli diskussioner om jäv. Å andra sidan har styrelsen inga befogenheter att fatta beslut i viktiga frågor, det är alltid stämman som ska göra det. En styrelse får bara fatta beslut i frågor som berör själva styrelsearbetet.

2010-06-19 15:44:59 - Rickard

Genom att Samfälligheten startades bara för fritidsboende detta innebär att varje delägarfastighets andelstal uttrycks i ett heltal. Under 30 år samfälligheten skapade differentiell debiteringslängd dvs. en grundavgift och tillägg för permanentboende, men andelstal är idag 1,o för alla. Medlemmarna vill behålla andelstal 1,0 för alla och vill ha olika debiteringslängd. Hur ändrar man på detta?

Svar: Debiteringslängden grundas alltid på andelstalen. Det är därför permanentboende och fritıdsboende har olika andelstal. Andelstalen är ju lika med aktuell fastighets andel ı samfällighetens kostnader och ev. intäkter. Baserar man inte debiteringslängden på andelstalen så riskerar man bakläxa om någon är missnöjd och överklagar. Hör av dig via mail så får mer och bättre info.

2010-05-05 12:07:44 - Ingo

Till mårran! En komplettering. Förmodligen har man klassat din extra byggnad som fritidsbostad och då har du en permanentbostad och en fritidsbostad på din fastighet (tomt)
Andelstalen för fritidsbostäder brukar vara 1/3 av en permanentbostads andelstal. Ex. permanentbostad andelstal 3 då har fritidsbostaden andelstal 1.

2010-05-03 16:58:54 - mårran, mberlin@telia.com

Är det rätt att varje byggnad (på en och samma fastighet) som är mer än 25kvm och har kokmöjlighet ska utgöra en andel? Det drabbar väldigt orättvist. Att markinnehav ger högre andel är ju helt klart, men en bod där ingen bor och som har en gammal järnspis...

Svar: Det verkar vara en knepig andelstalsfördelning men det är alltid en fråga om vilken typ av samfällighet det är fråga om och vad som förvaltas. Enligt det gamla systemet så var det taxeringsvärdena som var grunden till andelstalen, detta gäller inte längre. Nu är det hur och till vad en fastighet används som är grunden till andelstalen. Ex. om en fastighet är en obebyggd tomt, fritidsbostad, permanentbostad eller om det bedrivs näringsverksamhet. Man kan förenklat säga att ju mer fastigheten används (ju mer verksamhet) det är på fastigheten ju högre andelstal. För att kunna ge ett mer korrekt svar på din fråga måste jag veta vad det är för typ av samfällighet din fastighet ingår i och vad föreningen förvaltar, ex.vägar, gemensamma byggnader, grönområden o.dyl. Du får gärna maila mig om du vill veta mer.

2010-04-22 14:18:41 - Undrande 2

Vari ligger det märkvärdiga och konstiga i denna förrättning som du hävdar?

Svar: Jag vet inte om du saknar läsförståelse undranden 2, men det framgår ganska klart vad som är märkligt och konstigt i denna förrättning. Läs igen under fliken Information. Ett konkret exempel: Kommunens representant ställde sig upp och slog med näven i handflatan och försäkrade, för ett 70-tal sakägare på möte den 19 december 2002, att det inte finns några beslut om kommunalt åtagande för vägnätet inom Jukkasjärvi byggnadsplan trots att han själv medverkat som kommunens representant i tre lantmäteriförrättningar, den senaste så sent som 1999. Förrättningslantmätaren höll med honom trots att lantmäteriet gjort samtliga förrättningar från 1978-80 till 1999 som berör vägmarksöverföring från byallmänningen och enskilda till kommunens gatufastighet. Kommunen har fått all mark gratis med hänvisning till kommunfullmäktigebeslutet 1979 om kommunalt huvudmannaskap för aktuellt vägnät. Fastighetsdomstolen tyckte inte förrättningslantmätaren hade gjort något fel trots att han undanhöll och förnekade viktiga fakta. Han hade ju bara ”ljugit” och det är tydligen inte straffbart. Det finns mycket mer underligheter i den här saken som jag inte berättat om men som jag en vacker dag kanske kommer att göra för rätt person.

2010-04-07 10:42:32 - jonas, jontes78@hotmail.com

Min fastighet ingår i två samfällighetsföreningar. En för bostadsområdet som i stort ansvarar för områdets grönområden + träd & buskar. Den andra samfälligheten har ansvar för vårt vägnät inkl. cykel & gångbanor. Finns det någon möjlighet för min fstighet att träda ur bostadsområdets samfällighetsförening och endast ingå i "ortens" samfällighetsförening som har ansvar för vårt vägnät?

Svar: Hej Jonas! Utan att veta några detaljer om era samfällighetsföreningar kan jag ändå säga att din fastighet inte kan utträda ur någon av dessa då, vad jag förstår, stat eller kommun inte har något att något att göra med samfälligheterna (inte är huvudmän). Det är ganska vanligt med olika föreningar för olika verksamheter. Hoppas du förstår vad jag menar.

2009-12-07 10:51:02 - Jukkasbo

Återkommer till andelstal och uttaxering. Det hävdas från vissa vägsamfällighetsföreningar att man visst kan taxera ut lika stor summa av alla delägarfastigheter. Om det stämmer,vilken uppgift har då de olika andelstalen? De är ju olika stora.

Svar: Hälsa du till dem som hävdar att man kan frångå andelstalen och taxera ut ett lika stort belopp av alla delägarfastigheter att dom har fel. Andelstalen är lika med en delägarfastighets del av gemensamhetsanläggningens kostnader och eventuella intäkter. Andelstalens storlek är beslutade enligt tonkilometermetoden av en myndighet och i vårt fall dessutom fastställda av både tings- och hovrätt. Styrelsen är skyldig (måste) att följa förrättningsbeslutet. I mitt tidigare inlägg 2009-01-31 skriver jag mer om detta. Det är styrelsens skyldighet att se till att andelstalen uppdateras om en fastighet får ändrad verksamhet, det är färskvara. Styrelsen är också skyldig att upprätta en utgifts- och inkomststat (budget) som visar hur mycket pengar totalt som måste uttaxeras (tas in) Dessutom måste styrelsen upprätta en taxeringslängd baserad på andelstalen som visar hur stor del av kostnaden som faller på respektive fastighet. Både budgeten och taxeringslängden ska redovisas för delägarfastigheterna minst två veckor före en stämma. Det är också styrelsens skyldighet att informera stämmodeltagarna om att stämman inte kan frångå andelstalen om ett sådant förslag skulle komma upp på stämman. Det går inte att frångå eller rösta om ett myndighetsbeslut. Hittar man på något annat kan styrelsen bli personligt ansvarig. Den här länken till lantmäteriverket ger klara besked i frågan. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=1679

2009-11-18 10:30:23 - Ingemar

Ett förtydligande!
I detaljplaner enl.PBL-87 kan kommunen skriva in vem som ska vara huvudman. Kommunen har ju planmonopol (äger planerna) Har man inte skrivit in något ja, då är kommunen automatiskt huvudman.

2009-11-10 16:14:06 - Ingemar

Till undrande!
En rättelse kommunens gatufastighet heter Jukkasjärvi 4:38 och inte 4:3 som jag felaktigt angav i inlägget 2009-11-05.
Helt rätt, alla planer benämns idag för detaljplaner, detta började gälla när Plan- och bygglagen PBL-87 kom 1987. Före det fanns i byarna byggnadsplaner och i städerna stadsplaner. Även om alla planer numera kallas för detaljplaner gäller per automatik i de gamla planerna byggnadsplanebestämmelser respektive stadsplanebestämmelser. Och i byggnadsplaner gäller enskilt huvudmannaskap för vägar och andra gemensamma områden, i stadsplaner gäller kommunalt huvudmannaskap för samma saker. Det här är anledningen till att kommunen sagt vid alla förrättningar att byggnadsplanerna i Jukkasjärvi är stadsplanelika, annars hade de inte kunnat överta huvudmannaskapet. De har alltså på detta sätt kringgått byggnadsplanebestämmelsen om enskilt huvudmannaskap.
Efter 1987 har Jukkasjärvi fått sex detaljplaner enl. PBL-87 och för samtliga är angivet att kommunen är huvudman. De här detaljplanerna ligger som öar inne i de gamla byggnadsplanerna.
Fr.o.m. 1991 är det väldigt enkelt att överta huvudmannaskapet för gamla byggnadsplaner. Man behöver bara skriva ett tillägg till bef. byggnadsplaner som säger att för aktuell byggnadsplan gäller PBL-bestämmelser och då kan man också skriva in vem som ska vara huvudman.
Så till yttrandet till kommunstyrelsen som gjordes av samma kommunrepresentant som företrätt kommunen i hela den här förrättningen.
citat "Huvudmannaskapet för drift och underhåll av vägnätet ligger rent juridiskt på föreningen, även inom detaljplaneområdena i Jukkasjärvi by" slut citat. Två utomstående lantmätare och en fastighetsjurist säger att kommunstyrelsen delgetts vilseledande information om saken, just p.g.a. formuleringen av yttrandet.
Och enligt förrättningslantmätaren ligger huvudmannaskapet på kommunen för de sex detaljplanerna enl. PBL 87 vilket också framgår av protokoll och beslut.

2009-11-07 20:16:56 - Undrande

På informationssidan skriver du om bl.a. yttrandet till kommunstyrelsen samt om stadsplaner och byggnadsplaner. Är inte alla planer detaljplaner numera?

2009-11-05 23:11:54 - Ingemar

Till Intresserad!
Citat ur lantmäteriets broschyr, ”Med allmän väg menas en väg som underhålls av stat eller kommun.
Självklart räknas även kommunens vägar till allmänna vägar och det innebär att man enligt lantmäterimyndigheten kan begära utträde ur vägföreningen om man har sin utfart till en väg som underhålls av vägverket eller kommunen.
Det man ska göra är, enligt utomstående lantmätare, inte utträde, det blir för kostsamt då förrättningen måste göras om, utan man ska begära att ens andelstal ändras till noll i både utförande-och driftkolumnen med hänvisning till anläggningslagens §5, det kan kosta några hundralappar. Man är då fortfarande medlem i föreningen men då andelstalet är noll är också kostnaderna noll.

2009-11-05 22:59:07 - Ingemar

Till undrande!
Jag hoppas du noggrant har läst igenom det som står skrivet under Information. Det borde ge dig en bild av hur förrättningen gick till. Här får du dessutom lite mer kött på benen.

Lantmäteriet och kommunens representant höll sig inte till sanningen och försökte medvetet undanhålla alla fakta om vem som egentligen äger vägarna inom Jukkasjärvi planområde.
Redan på de första mötena med lantmäteriet påstod de, citat, ”ingen annan än vägföreningen äger vägarna” slut citat. Kommunen representant ställde sig upp på ett sakägarmötet, med ett 70-tal deltagare, och slog med näven i handflatan och hävdade, citat, ”jag försäkrar att det inte finns några beslut om kommunalt åtagande av vägnätet inom Jukkasjärvi byggnadsplan” slut citat. Förrättningslantmätaren höll med honom.
Nu visar ju alla förrättningar och kommunbeslut att det inte var med sanningen överensstämmande. Se listan under Information.

Distriktslantmätaren och kommunens representant hade medverkat i de senaste förrättningarna där man överförde vägmark till kommunens gatufastighet Jukkasjärvi 4:3. Förrättningar med lantmäteriet, kommunen och markägare hade pågått i många år och all aktuell vägmark är överförd i kommunens ägo. Kommunen äger också alla vägkroppar då det är dom som byggt vägarna. Det finns dessutom ett fullmäktigebeslut som talar om att kommunen tar över huvudmannaskapet för de aktuella vägarna.
Varför försökte man med alla medel undanhålla dessa fakta.
Fastighetsdomstolen må säga vad dom vill i sin dom, men för mig stinker det lång väg.

2009-11-04 14:05:17 - Intresserad

Hej Ingemar!
Du skrev i inägget 2009-01-05 att fastigheter med egen utfart till allmän väg kan begära utträde ur föreningen. Räknas även kommunens vägar som allmänna vägar?

2009-09-14 14:51:31 - Ingemar

Till undrande!
Jag har bara framfört dokumenterade fakta. Mygelanklagelser får andra stå för.
Återkommer med mer fakta i oktober när jag är åter från utlandsresan.
Under tiden kan du ju läsa det som finns under fliken "Jukkas" aktuellt, Information.
Läs noga och begrunda, allt är som sagt var dokumenterat.

2009-09-08 10:52:09 - Undrande

Hur vågar du anklaga en myndighet, rättsväsendet och kommunen för mygel. Har du verkligen fog för det??

2009-06-19 14:19:01 - Ingemar

Ja, det stämmer att den som satt som ordförande i vägföreningen när förrättningsärendet drogs igång är släkt med frun till kommunens handläggare. Han avgick dock på stämman före den beslutande stämman sannolikt p.g.a att han inte ville vara med om det somm många kallar för mygel.

2009-04-13 12:52:23 - Ingemar

På förekommen anledning 2.
Jag har berättat sanningen om Kenttälahtivägen, alla handlingar om lagaskiftet 1921 finns på lantmäteriet som visar vem som äger vägen. Det är också sant att det verkar finnas hur mycket pengar som helst till projekt där styrelsen och dess närstående har intressen i.
Att vägra ge mig stämmoprotokoll är bara löjligt och slår bara tillbaka på styrelsen, jag har fått tag på det i alla fall. Och eftersom jag är delägare så kommer jag att se till att jag får protokollet i fortsättning också om det så ska ske med hjälp av handräckning.

2009-04-10 09:18:25 - Ingemar

På förekommen anledning. Jag har bara berättat om hur andelstalen fastställs enligt lntmäteriet. Och det viktigaste skälet till den här vansinniga förrättningen var ju att alla fastigheter skulle få korrekta andelstal. Hela detta vansinne kunde ha stoppats av dem som kände till bakgrunden om Jukkasjärvis vägnät. Hade jag haft stöd från dem hade detta aldrig genomförts. Jag gjorde vad jag kunde för att stoppa det.
Jag svär mig fri från alla anklagelser.

2009-03-08 13:54:45 - Ingemar

Vägföreningens årsstämma
Nu är det ordning och reda på årsredovisningen, snyggt, proffsigt och korrekt.
Styrelsen, (ordföranden) har gjort ett bra jobb då han fått företag med anknytning till byn att bidra till kostnaderna, vilket innebär att inga avgifter behöver debiteras för kommande verksamhetsår. Nu skulle vi bara behöva få kommunen att återställa ordningen så att Jukkas får samma villkor som övriga byar i kommunen.
Har tagit mig friheten att skanna in alla årsstämmohandlingar. Är det någon som vill ha dessa via e-post så är det bara att höra av sig.
Blir opererad i högerfoten den 18 mars i Gällivare så jag lär inte kunna gå på stämman, men hoppas att så många som möjligt går dit.

2009-01-31 12:23:44 - Ingemar

Svar till Jukkasbo.
Andelstal
Helt riktigt, alla permanentbostäder alstrar lika mycket trafikmängd (1800 ton/år) oavsett var de ligger, samma gäller för fritidsbostäder (600 ton/år) o.s.v. Trafikmängden multipliceras med sträckan, i km, från din fastighet till närmaste allmän väg. Ex 1800 ton x 0.3 km = 540 tonkm.
Man räknar ihop (summerar) alla deltagande fastigheters tonkm och får fram ett andelstal för alla deltagande fastigheter.
Principen är att den som använder en väg mer (längre sträcka) än en annan betalar också mer, det är ju slitaget och underhållet som kostar pengar.
Jag har kopia av förteckningen på samtliga fastigheters andelstal om du inte vet din fastighets andelstal.

Fasigheters andel i kostnader.
Styrelsen är skyldig att upprätta en utgifts- och inkomststat (budget) samt en debiteringslängd baserad på varje fastighets andelstal. Av budgeten ska framgå hur mycket som måste taxeras ut (tas in) av deltagande fastigheter. Debiteringslängden ska visa hur mycket varje deltagande fastighet ska betala. Budgeten och debiteringslängden ska redovisas i god tid före årsstämma så att berörda har möjlighet att ta del av dem. Enl. beslut på extra stämman den 14/12 2006, där sysslomannen deltog, beslutades att ovannämnda handlingar skulle sättas upp på anslagstavlan på konsum.
Kom ihåg att ingen är skyldig att betala mer än vad ens andelstal kräver.

Anläggningslagen
§5. Gemensamhetsanläggning får ej inrättas för annan fastighet än sådan för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen.
Enl. lantmäterimyndigheten är det bara för dem som är tvungen att använda en aktuell enskild väg för att komma till sin fastighet som det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen.

60 fastigheter med utfart till allmän väg, en del med 150 m egen väg att underhålla, sitter nu och betalar vägavgifter för vägar som de inte använder eller har ett väsentligt behov av p.g.a. att förrättningslantmätaren tyckte det var viktigare med solidaritet och rättvisa än att följa lagen.
Rättvisa och solidaritet gäller tydligen inte för alla.

Det är också viktigt att gå på årsstämman och säga sin mening. Årsstämman ska enl. beslut hållas i mars-april varje år.

2009-01-11 16:36:11 - Jukkasbo

Ok, nu tror jag att jag förstår vitsen med andelstal. Det är alltså sträckan från min utfart vid en enskild väg till närmaste allmän väg och vilken verksamhet jag har på min fastighet som bestämmer min fastighets andelstal?
Hur får jag veta vilken kostnad som åläggs min fastighet?
Vad innebär "väsentlig betydelse"??

2009-01-05 13:48:30 - Ingemar

Kompletteringar till mina tidigare inlägg.

Utträde ur föreningen.
Utdrag ur lantmäteriets broschyr om den nya lagen.
Deltagande fastigheter.
Vid vägföreningens tillkomst fastlades yttergränserna för ett område, (båtnadsområde) inom vilket i stort sett alla fastigheter – även de som tillkommit senare – skulle delta i vägföreningen.
Enligt de nya reglerna (Anläggningslagen) ska i stället vissa villkor vara uppfyllda om en fastighet ska kunna tvingas delta i gemensamhetsanläggningen. Bl.a. måste det vara av väsentlig betydelse för en fastighet att delta i anläggningen. Men om fastighetsägaren själv vill, finns möjlighet att ändå ta med hans fastighet.
Det är ibland inte av väsentlig betydelse för en fastighet att ha del i ett gemensamt vägnät. En fastighet som har egen utfart direkt till en allmän väg och bara vid enstaka tillfällen har behov att använda det gemensamma vägnätet, kan knappast ges del i vägnätet om ägaren inte går med på det. (Med allmän väg menas en väg som underhålls av stat eller kommun). I vägföreningsområden som genomlöps av en allmän väg med tomtutfarter, bör man alltså räkna med att en del fastigheter kan komma att utträda ur den gemensamma väghållningen.
Övergången till anläggningslagens regler innebär således att beslut måste fattas om vilka fastigheter som fortsättningsvis ska delta i den gemensamma väghållningen.

Uppdatering av andelstal.
Den nybebyggda fastigheten ska ha samma andelstal som den tidigare bebyggda fastigheten mittemot, alltså andelstal 3.
Vad den med ”lägenhetshotell” bebyggda tomten ska ha för andelstal vet jag inte men i förrättningsbeslutet finns anvisningar om hur man fastställer andelstalen. Klarar styrelsen inte av det måste man ta hjälp av lantmäteriet. Och som sagt var det är styrelsen skyldighet att se till att alla fastigheter har korrekta andelstal. Vi får inte glömma bort att förrättningen är ett myndighetsbeslut som dessutom är fastställt av två domstolar.

2008-11-06 20:39:38 - Ingemar

Uppdatering andelstal.
Ja det finns åtminstone två obebyggda tomter som har bebyggts, en med permanentboende och den andra med en form av lägenhetshotell. Det är styrelsens skyldighet att se till att andelstalen uppdateras, vilket jag framfört till styrelsen redan på förra årets årsstämma. Är det inte gjort så har en medlem, vilken som helst, rätt att begära omprövning av andelstalen.
Andelstalen bestämmer ju den andel som fastigheten har av föreningens kostnader och är andelstalen inte korrekta så blir det ju en snedfördelning. Vilket det blir i ett av fallen. Fastigheten som tidigare var obebyggd fick ju det lägsta andelstalet 1 medan fastigheten mittemot som var bebyggd har andelstalet, jag tror det är 3, ska kolla upp det. Det här innebär att två permanentbostäder med lika lång sträcka till närmaste allmän väg har olika kostnader p.g.a. olika andelstal.
Blev det för krångligt så får du gärna återkomma.

Utträde ur föreningen.
I den broschyr som lantmäteriet kom ut med i samband med lagändringen ”1998” så kan man läsa att fastigheter med egen utfart till allmän väg kan begära utträde vi en omförrättning av exv. gamla vägföreningar. Enligt den gamla lagen om enskilda vägar var alla fastigheter som låg innanför det s.k. båtnadsområdet tvungna att vara med. Enligt den nya lagen ska vissa villkor uppfyllas för att en fastighet ska kunna tvingas delta i gemensamhetsanläggningen.
Återkommer med den exakta texten ur broschyren.

2008-11-06 13:49:08 - Jukkasbo

Hur blir det med andelstalen för de fastigheter som har ändrat verksamhet, ska inte dessa uppdateras, det finns ju några stycken?
Stämmer det att fastigheter med egen utfart till allmän väg har möjlighet att kräva uträde ur föreningen?

2008-08-15 11:12:17 - Ingemar

Vem äger vägen?

Det diskuteras ofta om vem som egentligen äger en väg. Många tror att de äger en väg bara för att den ligger på deras mark.
Här måste man komma ihåg att en väg består av två delar, vägmark och vägkropp.
Vägmark är den mark som vägkroppen ligger på. Vägkroppen består i de flesta fall av grus, oljegrus eller asfalt. Det förekommer i sällsynta fall att det inte finns någon vägkropp, vägen är den samma som vägkroppen.

Den fastighetsägare som byggt eller låtit bygga vägen (vägkroppen) är den ”lagfarna” ägaren av den samma. För att få bygga en väg på någon annans mark krävs dock servitut eller nyttjanderätt till vägmarken som i regel skapas genom en lantmäteriförrättning för att servitutet eller nyttjanderätten ska vinna laga kraft.

2008-08-12 10:23:48 - Ingemar

Allemansrätten.

Då det just nu är aktuellt med en diskussion mellan två fastighetsägare om allemansrätten så kommer här ett inlägg om detta.
Tyvärr är kunskaperna om allemansrätten minimala för de flesta, speciellt hos de yngre generationerna. De har en tro att allemansrätten tillåter dem att vistas var de vill.

Det här säger Naturvårdsverket om allemansrätten.

Inte störa – inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte
vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer särskilt stränga krav på den som nyttjar naturen i organiserade former.

Respektera hemfriden.

Du får ta dig fram till fots, cykla, rida, åka skidor och tillfälligt vistas i naturen om du inte riskerar att skada gröda, skogsplantering eller annan känslig mark. Men du måste respektera hemfriden och får inte passera över eller vistas på privat tomt.
Tomt, som inte alltid är inhägnad, är området närmast boningshuset. Där har de boende rätt att få vara i fred. Om insynen är fri måste du hålla dig på rejält avstånd så att du inte stör.

Bad och båt.

Du får bada, förtöja din båt tillfälligt och gå iland nästan överallt, utom vid tomt eller där det är särskilt tillträdesförbud, t ex till skydd för fågellivet eller för sälarna.
Annars gäller samma hänsynsregler som vid camping. Du får endast förtöja tillfälligt vid annans brygga förutsatt att det inte hindrar ägaren. Är du tveksam, kontakta markägaren.

Har du servitut till en väg som går genom annans tomt eller om du har markägares tillstånd att använda en sådan väg, ja då gäller naturligtvis det.
Samma sak gäller för annans strand.

Obs! att nästan alla äldre fastigheter har sin ”tomt” ända ner till vattnet, en del har den t.o.m ut till älvfåran. Så man ska inte tro att det är fritt fram att ha sin båt var som helst.

2008-08-12 10:17:07 - Ingemar

Samfälligheter.

Det hävdas från visst håll att alla samfälligheter i byn tillhör byallmänningen.
Tyvärr är detta fel. Det finns ett antal samfälligheter som tillhör enskilda fastigheter.
På 20- och 30-talet gjordes en hel del laga skiften vilket innebar att ett antal fastigheter avstyckades från en stamfastighet. Och eftersom en del av de avstyckade fastigheterna inte låg vid älvstranden bildade man i samband med avstyckningen samfälligheter av vägar och stränder så att de avstyckade fastigheterna fick tillgång till strand och väg till dessa.